Blyglans, som också kallas Galenit med kemiska formeln PbS. är den primära malmen för utvinning av bly och förekommer i en rad geologiska miljöer. Mineralet kristalliserar i det kubiska kristallsystemet, vilket ofta ger välutvecklade, kubiska eller oktaedriska kristaller.
Blyglans är känt för sin metalliska glans och karakteristiskt gråsvarta streckfärg, Dess höga densitet är en följd av blyets höga atomvikt och gör mineralet enkelt att känna igen som mycket tungt i handen. Hårdheten ligger omkring 2,5 på Mohs skala, vilket gör det relativt mjukt jämfört med många andra metalliska mineral.
Mineralet bildas ofta i hydrotermala gångar, där heta vätskor cirkulerar genom sprickor i berggrunden och fäller ut metallrika sulfider. Blyglans förekommer också i sedimentära miljöer där sulfidutfällningar sker genom kemiska reaktioner i syrefattiga miljöer.
På grund av sin tydliga kristallform, höga densitet och distinkta egenskaper är blyglans ett viktigt referensmineral vid studier av malmer och sulfidmineral. Det är även av industriell betydelse eftersom bly används i batterier, strålskydd och olika metalllegeringar.
Kemisk formel: PbS
Blyglans är ett svenskt sammansatt ord bildat av: bly och glans, syftande på mineralets starka metalliska lyster. Begreppet har använts i det svenska bergsmannaspråket sedan åtminstone 1600–1700-talet, då malmer ofta namngavs efter metall + typisk egenskap,
Namnet Galena har sitt ursprung i latinet: - Betydde blymalm, särskilt sådan som bröts för att framställa metalliskt bly. Ordet användes redan av romarna, t.ex. hos Plinius den äldre (Naturalis Historia).Namnet togs senare upp i mineralogin när mineralnamnen började standardiseras vetenskapligt.
Synonym: Galenit, Galena
Engelska: Galena
