Stratigrafi är namnet på läran om lagerföljder. Ordet strata betyder skikt/ lager. Stratigrafin beskriver jordens skorpa såsom berg och jord i enheter som benämns strata. Strata beskrivs och klassificeras efter innehåll och kännetecken. Med hjälp av data från stratigrafiska enheter påvisas tid och utbredning som i sin tur ger fakta åt den geologiska historien / Geologiska tidskalan. Stratigrafin är i sin tur indelad i 3 olika typer/inriktningar som beskriver strata på olika sätt. Litostratigrafi, biostratigrafi och kronstratigrafi.
För att lära sig mer om geologiska tidskalan och kronostratigrafi besök sidan International Commission on Stratigraphy (ICS) som är det största och äldsta vetenskapliga organet inom International Union of Geological Sciences (IUGS). Dess primära mål är att definiera exakt globala enheter (system, serier och stadier) i det internationella kronostratigrafiska diagrammet som i sin tur är grunden för enheterna (perioder, epoker och ålder) i den internationella geologiska tidsskalan.
Eon är den största storheten av jorden åldersindelning. Jordens historia är indelad i 4 eoner. De 3 första eonerna (Hadeikum, Arkeikum och Proterozoikum) tillsammans kallas populärt för prekambrium. Livet uppkom redan under den andra eonen/ Arkeikum. Den eon vi lever i nu heter Fanerozoikum. Namnet fanerozoikum kommer från grekiskan och betyder ”synligt liv”, detta på grund av man först i denna eon finner rester av mer utvecklat och mångfaldigt liv i form av fossil av skal, skelett och tänder.
Paleozoikum ägde rum för cirka 542 miljoner till 251 miljoner år sedan. Paleozoikum delas upp i 6 stycken perioder. Jorden genomgick klimatförändringar, kontinentaldrift och betydande evolution av olika livsformer.. Eran avslutades med en stor massutdöende.
Kambrium (542 till 488 miljoner år sedan) kännetecknas som perioden av den snabbaste och mest utbredda diversifieringen av livet i jordens historia, känd som den kambriska explosionen. Syrealstrande cyanobakterier, svampar, alger...lade grunden för livets och mångfaldens utveckling. Marina havslevande organismer såsom trilobiter, blötdjur, brachiopoder dominerade.
Ordovicium (488 till 444 miljoner år sedan): Denna period kännetecknas av en stor biologisk mångfald, särskilt inom marina livsformer som trilobiter och mollusker.
Silur (444 till 416 miljoner år sedan): Under denna tid uppstod de första markbundna växterna och havslevande organismer som nautiloider och broskfiskar blomstrade.
Devon (416 till 359 miljoner år sedan): Detta är den period då bensköldpaddor först dök upp och genomgick betydande evolution. Dessutom utvecklades markbundna växter ytterligare.
Karbon (359 till 299 miljoner år sedan): Perioden kännetecknas av stora sumpskogar och utvecklingen av fröväxter, samt framväxten av amfibier och de första reptilerna.
Perm (299 till 251 miljoner år sedan): Perm är den sista perioden inom Paleozoikum. Under denna tid diversifierades och dominerade reptilerna landområdena. Perioden avslutades med en stor massutdöende som utplånade många organismgrupper, inklusive trilobiter och många marina amfibier.
Mesozoikum även känt som "reptilernas tidsålder," är en viktig geologisk era i jordens historia. Den sträckte sig från ungefär 251 miljoner år sedan till 66 miljoner år sedan och är indelad i de tre perioderna Trias, Jura och Krita. Eran avslutades dramatiskt med Krita-Paleogen-massutdöendet (K-Pg), vilket utrotade en betydande del av jordens biodiversitet.
Trias (cirka 252 till 201 miljoner år sedan): Trias-perioden markerar början av Mesozoikum och representerar en tid av återhämtning efter den betydande Perm-Trias-massutdöendet. Under denna period diversifierade reptilerna, inklusive de första riktiga dinosaurierna. Däggdjur dök också upp, men de var små och hade begränsad påverkan jämfört med de dominerande reptilerna.
Jura (cirka 201 till 145 miljoner år sedan): Juraperioden är känd för dominansen av dinosaurier. Dinosaurierna diversifierades och intog en rad olika ekologiska nischer. De första fåglarna dök upp och utvecklades i slutet av Juraperioden.
Krita (cirka 145 till 66 miljoner år sedan): Under Kritaperioden fortsatte dominansen av dinosaurier, med olika grupper av dessa reptiler som trivdes. Perioden är också känd för uppkomsten av blommande växter (angiospermer), vilket hade betydande påverkan på landlevande ekosystem. Mot slutet av perioden inträffade ett stort massutdöende som ledde till utrotningen av dinosaurierna och andra mängder av andra former av liv, inklusive flera marina reptilfamiljer och ammonitera.
Kenozoikum (Cirka 66 miljoner år sedan fram till nutid) är eran vi lever i nu. (Efter Cenozoik ≈ "Nytt liv") Efter det stora massutdöendet av dinosaurier och andra stora djur möjliggjordes att utvecklingen av bl.a. däggdjuren, moderna fåglar och blommande växter satte fart. Kenozoikum delas in i tre perioder: Paleogen, Neogen och Kvartär.
Paleogen (cirka 66 till 23 miljoner år sedan): Paleogen-perioden markerar början av Kenozoikum och är känd för händelser som uppkomsten av moderna däggdjur och överlevande fåglar efter massutdöendet / Krita-Paleogen-gränsen. Tidigt under denna period var det snabba evolutionära förändringar bland däggdjur och växter.
Neogen (cirka 23 till 2,6 miljoner år sedan): Neogen-perioden kännetecknas av en fortsatt utveckling av däggdjur med tidiga människoliknande primater och deras utveckling mot människor (hominider). Det var också en tid av klimatförändringar och formationen av istider.
Kvartär (cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid): Kvartär-perioden, den nuvarande perioden, är präglad av periodiska istider och interglaciala perioder, som påverkat landskapet och livet på jorden. Människor utvecklades under denna period och har haft en mycket stor inverkan på miljön och andra arter.
En epok är en del av/ tidsenhet av en period. Holocen är den nu pågående geologiska epoken som inleddes för cirka 11 700 år sedan. Den sista delen av holocen från 1700-talet har föreslagits bilda en egen epok, antropocen.
